jus nu idag så väntar jag på att malin och mia mina bästa kompisar skall komma till mig och sova över det skall bli mysigt :) om dom kommer då, det vet jag inte... men vi får se medelar mer i morgon :)

nu ska du höra något som jag vill tala om, jag såg en lärka nyss och de var våren som kom.......

Idag har jag bara slappat, hemma hos mina kompisar mia och malin....

skall senare idag jobba, servera på någon Tysk vinprovning.

idag har jag tagit bort mitt gips som jag motvilligt har haft på mig, på grund utav en skadad tumme. Så är nu glad igen efter gårdagen...   

Inte nog med att snön faller IGEN, är jag förbannad på busschauffören som körde mig hemm idag.....

Till att börja med var han sen, och när han väl kom var han sur, efter att knött mig fram till en unken plats och lungnat ner mig, stapplar det på en gammal gumma, med sin rullator. Busschauffören tar ingen hänsyn och gasar på innan tanten kommit till rätta på en plats brevid mig, tanten mister sin balans och tummlar runt i bussen. mannen mitt i mot mig hjälper henne, och han får ett tacksamt leende tillbaka... resan i torktummlaren är inte över för tanten, hon skall av nästa hållplats, hon reser sig så försiktigt och stapplar fram till sin rullator tittar sig förvirrat omkring efter att något att holla i, efter som att jag skulle av på samma hållplats skyndar jag mig fram att hjälpa henne av. Busschauffören stänger dörrarna och åker i väg, med gasen i botten....HÄNSYNSLÖST....

Alla människor är födda fria och lika mycket värda och skall ha samma rättigheter.....
SNÄLLA... Dröma kan man ju gör.
RÄTTIGHETER, halva jordens befolkning kan inte stava till de ordet, för att dom inte får, eller har råd till att gå i skolan.
LIKA MYCKET VÄRDA, jag födes men två armar två den, två ögon ett hjärta och så vidare, men de gjorde även Paris Hilton, men hon slipper fängelse för brott hela värden vet att hon begåt. fångarna på Guantánamobasen, fär inte ens en råttegång.
den korta pojken i din klass blir mobbad för att han är kort....

De ordet vi kallar männskliga rättigheter är ett ord som vi ständigt försöker förvärkliga men som vi igentligen inte vet innebörden av...

Vårt samhälle är byggt på köplust. Om människorna inte köper så kan inte affärerna sälja, och då köper det i sin tur inte av fabrikerna. Då stannar maskinerna, varför produsera om ingen vill konsumera. fabrikerna får stänga och människor blir arbetslösa. Sparsamhet och måttlighet är alltså ett hot mot vårat samhälle. Det ligger i allas intresse att vi köper. Ägandet kan bli en livsstil, där det största nöjet är att åka och handla. Men är det ett sådant liv och samhälle vi vill ha? vilken betydelse skall egentligen våra ägodelar ha i livet. Blir man trygare när man köper mer, eller ökar ångesten i stället över det sakerna man inte har, eller är det egentligen något annat vi saknar?

Visst kan det vara skönt att vara ensam ibland? Att få stänga dörren om sig och slippa tala med någon, slippa höra några röster och slippa känna några krav på att vara trevlig. Många av oss tilbringar dagarna i bullriga klass rum eller på stressiga arbetsplatser, och vi behöver stunder i livet där vi kan engna tid till att ta hand om oss skälva och samla krafter. Ensamhet med tystnad eller bra musik ger oss de andrumet. Men det finns en annan sorts ensammhet som inte är så rolig. Den isande känsla av att det är ingen som ser dig, trots att rummet är fullt med folk. Känslan av att det är ingen som saknar mig om jag inte fanns, sådana tankar som smyger sig på, när man ligger under det varma trygga täcket och funderar..... på svenska finns det bara ett ord för kännslan, att vara ensam men på engelska finns det två: "alone" när det inte finns någon annan i närheten och "lonely" när man saknar mänsklig kontakt.

Människan är till sin natur ett "flockdjur". För att trivas dehöver vi leva i samspel med andra. Vi behöver dela våra upplevelser. Man behöver få höra att den där nya tröjan är snygg- eller att man bar sig illa åt i lördags kväll. På detta sätt växer man som människa och förvandlar sina upplevelser till erfarenheter. På samma sätt som vi behöver mat och kläder för att fungera behöver i intryck, medhåll och motstånd från andra människor. Ordet "jag" dlir ganska meningslöst, om det inte också finns ett "du".